Tillgänglighet i fokus

För några veckor sedan genomförde jag översiktliga granskningar av tre olika webbplatser, och beskrev vad svensk lag säger om de brister som jag upptäckte. Nu har jag fokuserat på en av de här digitala tjänsterna, med utgångspunkt från EU:s standardiserade tillgängligkrav inom IT (standarden EN 301 549). Jag har undersökt vilka av standardens anvisningar som man kan hänvisa till. Jag valde att fokusera på kognition - alltså förmågan att förstå sin omgivning; i det här fallet förmågan att förstå en digital tjänst. Den tjänst som jag använde i den här undersökningen var Försäkringskassans funktion för att ansöka om aktivitetsstöd. Det här är de brister i kognitiv tillgänglighet som jag upptäckte vid min granskning: Gränssnittet för att ange vilka dagar man deltog i något aktivitetsstödsberättigande program fungerar så att man först ska "välja" ett frivilligt antal dagar. Därefter ska man ange i en rullgardinsmeny vad man har gjort de här dagarna. Det man kan välja mellan är &qu

Jag har genomfört en översiktlig granskning av webbplatserna för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Vårdguiden 1177. När jag genomförde granskningarna använde jag en dator med Windows 10, Google Chrome och JAWS 2020. Innan jag redogör för vad jag kom fram till ska jag beskriva vad som behövs för att jag ska kunna använda en webbtjänst. Som jag skrivit tidigare i bloggen så är jag blind sedan födseln, och använder bland annat skärmläsaren JAWS. Jag skulle sammanfatta mina behov så här: Om man kodar en webbsida med HTML, och använder rätt HTML-element i rätt syfte, så är sidan i grunden användarvänlig för mig. Det går även att använda många javaskriptfunktioner på ett tillgängligt sätt med JAWS i åtanke. En annan viktig förutsättning är att allt meningsfullt innehåll, som i grundläget inte uttrycks i text, också ska anges som text. Ett exempel är att bilder, som infogas med img-elementet, också ska ha alternativtext genom alt-attributet. Jag behärskar både svenska och engelska, så

Jag har arbetat med webbutveckling och webbgranskning, och vill fördjupa och uppdatera mina kunskaper genom den utbildning i webbgranskning som jag skriver om i den här bloggen. Nu är det snart dags för kursens andra - och sista - termin. Under den första terminen har jag bland annat fått fördjupade kunskaper om olika bestämmelser som reglerar tillgänglighet för digital teknik, samt lärt mig mer om vad man bör ha i åtanke när man granskar digitala tjänster. Det jag saknar fortfarande är framförallt kunskap om - och erfarenhet av - att granska webbplatser och andra digitala gränssnitt på ett omfattande, standardiserat sätt. Jag hoppas och tror att det har blivit ändring på detta när jag har slutfört den här utbildningen. När man arbetar i den digitala branschen gäller det att ha koll på utvecklingen inom webbprogrammering, samt att ta reda på hur operativsystem, webbläsare och digitala hjälpmedel drar nytta av ny digital teknik. Jag har förstås koll på utvecklingen av de program som jag

I den här första terminen av kursen har vi bland annat fått lära oss om hur den svenska DOS-lagen styr digital tillgänglighet för offentliga aktörer. Det var intressant att lära sig om samspelet mellan de offentliga aktörernas lagstadgade granskning och redogörelse av den egna tillgängligheten, användarnas möjlighet att komma med synpunkter till offentliga aktörer eller anmäla hos myndigheten Digg, och de tillgänglighetskontroller som myndigheten Digg utför. Ett annat moment i utbildningen som har gett mig betydelsefulla erfarenheter var när alla kursdeltagare gjorde en enkel granskning av en del av en webbplats. Det intressanta var att alla tittade på samma webbsidor, så att vi kunde jämföra våra synpunkter med varandra. Den här övningen gav mig en djupare förståelse för hur viktigt det är att göra tillgänglighetsgranskningar i team, så att man får med andra perspektiv. En annan sak som jag utvecklade förståelse för genom den här övningen var hur en webbsida kan skilja sig åt beroende

Varje digital tjänst har ett unikt syfte, och behöver så att säga individuellt anpassas till sin målgrupp. Därför behövs mer än teoretisk kunskap om hur man anpassar digitala tjänster för sådant som olika enheter, olika förkunskaper och olika hälsotillstånd. En person kan alltså inte göra en fullständig granskning på egen hand. Man behöver alltså tillsätta en granskningskommitté med x antal personer som ska resonera sig fram till ett utlåtande om den digitala tillgängligheten. I de bästa av världar borde det finnas pooler med digitaliseringsgranskare, så att man kan tillsätta en individuellt anpassad granskningskommitté för varje webbplats som ska utforskas. För att behoven för så många som möjligt ska tas i beräkning vid en granskning är det bra - rentav nödvändigt - att utgå ifrån en global standard för just digital tillgänglighet; exempelvis Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG uppdateras löpande. Så om man utgår ifrån den här standarden när man granskar digital tillgän

Hej! Jag har tittat lite på startsidan för er webbplats och har några tips på hur ni kan förbättra den. Jag är blind, och använder stationär dator med skärmläsaren JAWS. JAWS återger skärmens innehåll i tal och punktskrift. I regel visar inte JAWS webbinnehåll på samma sätt som en skärm gör. Därför kan det vara så att jag beskriver sådant som ni inte ser. Hör av er om ni är osäkra på vad jag menar, så ska jag förklara mer detaljerat. Jag var inne på er webbplats 2021-11-23. Jag använde Windows 10 version 19043, Google Chrome version 96.0.4664.45, samt JAWS version 2020.2012.13. Jag tycker att knappen i verksamhetsmenyn som heter "Gå till", borde heta "Gå till vald verksamhet". Nu när knappen bara heter "Gå till", tycker jag den är missvisande. För mig kan den tolkas som att den öppnar en meny, istället för att aktivera ett menyval och skicka användaren till den valda sidan. Jag tycker att knappen "Sök" borde heta "Sök på hela webbplatsen&quo