Djupdykning bland paragrafer överraskar negativt

För några veckor sedan genomförde jag översiktliga granskningar av tre olika webbplatser, och beskrev vad svensk lag säger om de brister som jag upptäckte. Nu har jag fokuserat på en av de här digitala tjänsterna, med utgångspunkt från EU:s standardiserade tillgängligkrav inom IT (standarden EN 301 549). Jag har undersökt vilka av standardens anvisningar som man kan hänvisa till.

Jag valde att fokusera på kognition - alltså förmågan att förstå sin omgivning; i det här fallet förmågan att förstå en digital tjänst. Den tjänst som jag använde i den här undersökningen var Försäkringskassans funktion för att ansöka om aktivitetsstöd. Det här är de brister i kognitiv tillgänglighet som jag upptäckte vid min granskning:

Gränssnittet för att ange vilka dagar man deltog i något aktivitetsstödsberättigande program fungerar så att man först ska "välja" ett frivilligt antal dagar. Därefter ska man ange i en rullgardinsmeny vad man har gjort de här dagarna. Det man kan välja mellan är "Deltog", "Deltog och arbetade" och "Deltog inte". När man har registrerat sitt menyval ser man de registrerade dagarna som "markerade". Jag tycker att termerna "välja" och "markera" är väldigt förvillande, eftersom de här orden i digitala sammanhang betyder samma sak. Jag tycker det hade varit bättre att de dagar man vill registrera ska kallas markerade istället för valda när man har markerat dem, och att de ska kallas registrerade istället för valda när man har angett ett menyval. Dessutom: den här processen, med att först markera ett antal dagar och därefter välja ett alternativ för de här dagarna i en rullgardinsmeny, är omständig och kontraintuitiv. En annan synpunkt: i menyn där man ska välja om man deltog i programmet som man är hänvisad till kan man som sagt välja mellan "Deltog", "Deltog och arbetade" och "Deltog inte" - i nämnd ordning. Det kan alltså bli så att man väljer "Deltog", utan att veta att alternativet "Deltog och arbetade" över huvud taget finns. Ett sätt att lösa alla de här problemen vore att först tillhandahålla kryssrutor där användarna ska markera vilka dagar de deltog i något program, och därefter låta dem uppge ifall de arbetade under någon av de dagar då de deltog i sina program. 


Jag har gått igenom de relevanta delarna av standarden EN 301 549 och W3C:s riktlinjer (WCAG), med de här synpunkterna i åtanke. Tyvärr kan jag till min förvåning inte annat än konstatera att jag varken hittade några riktlinjer om begripligt språk eller logisk interaktion.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Så här skriver 1177 Vårdguiden om sin digitala tillgänglighet

Jag har tittat närmare på hur 1177 Vårdguiden beskriver tillgängligheten för sina digitala tjänster. 1177 är en nationell samlingsplats för information, rådgivning och andra tjänster inom vård och hälsa. 1177 drivs av företaget Inera, på uppdrag av Sveriges regioner och kommuner. 1177 har en omfattande webbplats med många underavdelningar, samt en mobilapp. Av deras tillgänglighetsredogörelse framgår att man har genomfört, och genomför, ett omfattande arbete med att granska och förbättra sin digitala tillgänglighet. 1177 har utarbetat sin tillgänglighetsdeklaration genom att ta fram enskilda tillgänglighetsredogörelser för olika delar av webbplatsen. Utifrån mitt perspektiv verkar 1177 ha en heltäckande och tydlig beskrivning av den tillgänglighetsnivå som man ligger på just nu. Jag har inte haft möjlighet att göra någon omfattande granskning för att kontrollera detta, men jag har i alla fall besökt webbplatsen då och då för att få information och för att uträtta sjukvårdsärenden. Jag ...
Läs mer

Sammanfattning av första terminen av utbildningen i digital tillgänglighet

I den här första terminen av kursen har vi bland annat fått lära oss om hur den svenska DOS-lagen styr digital tillgänglighet för offentliga aktörer. Det var intressant att lära sig om samspelet mellan de offentliga aktörernas lagstadgade granskning och redogörelse av den egna tillgängligheten, användarnas möjlighet att komma med synpunkter till offentliga aktörer eller anmäla hos myndigheten Digg, och de tillgänglighetskontroller som myndigheten Digg utför. Ett annat moment i utbildningen som har gett mig betydelsefulla erfarenheter var när alla kursdeltagare gjorde en enkel granskning av en del av en webbplats. Det intressanta var att alla tittade på samma webbsidor, så att vi kunde jämföra våra synpunkter med varandra. Den här övningen gav mig en djupare förståelse för hur viktigt det är att göra tillgänglighetsgranskningar i team, så att man får med andra perspektiv. En annan sak som jag utvecklade förståelse för genom den här övningen var hur en webbsida kan skilja sig åt beroende...
Läs mer

Om mitt mål med utbildningen i digital tillgänglighet

När jag gick på högstadiet började jag få upp ögonen för de fantastiska möjligheterna som digital teknik skulle kunna innebära. Efter gymnasiet läste jag webbprogrammering på Växjö Universitet, och jobbade ideellt med webbutveckling i liten skala. När jag pluggade på universitetet hamnade jag i en projektgrupp som tog fram tillgänglighetsrekommendationer för en ny webbplats som universitetet skulle utveckla. Eftersom jag själv är blind insåg jag snabbt att användarvänlighet och tillgänglighet är avgörande för att digital utveckling ska göra den nytta som innovatörerna har tänkt sig. Efter universitetsåren har jag jobbat med granskning av olika typer av webbplatser, och hållit föredrag om vikten av användarvänliga webbgränssnitt. Den här tiden fördjupade min förståelse av vad som kan hända om webbplatser inte kan användas av vissa målgrupper. Men det som jag framförallt kom till insikt om då var hur digital teknik, om den utvecklas med tillgänglighet i åtanke, kan underlätta för folk på...
Läs mer