Tillgänglighet i fokus

Den rikstäckande organisationen Synskadades Riksförbund (SRF) har blivit kontaktad av myndigheten för digital förvaltning (Digg), för att få möjlighet att framföra sina åsikter om vilka webbplatser och appar som Digg bör titta närmare på. Jag har varit i kontakt med Henrik Götesson, som bland annat är ansvarig för föreningens påverkansarbete inom digital utveckling. SRF anser att Digg i sitt granskningsarbete framförallt bör inrikta sig på tjänster som kräver inloggning - där man ska uträtta ett ärende, och inte bara ta till sig information. Det enda sättet för en gravt synnedsatt person att lämna in handlingar som kräver identifiering (exempelvis arbetsansökningar eller ansökningar om ekonomiskt stöd), är att använda digitala tjänster. Om man "bara" vill veta någonting är det ju bara att lyfta luren. Och man får ju faktiskt veta det väsentliga bara av att hålla koll på massmedierna, som förstås rapporterar när offentliga aktörer går ut med viktig information. Digg diskuterar...

Jag är digitaliseringsansvarig för den fiktiva organisationen SightSpace, som strävar efter att förbättra situationen för synnedsatta i glesbygd. Vi är en internationell organisation, med Sverige som ett av våra medlemsländer. Vi föreslår att följande offentliga webbplatser/mobila applikationer bör genomgå en fördjupad tillgänglighetsgranskning: Skatteverkets webbplats Försäkringskassans webbplats Sveriges Radios webbplats och mobilapp SOS Alarms mobilapp MSB:s webbplats krisinformation.se Skatteverkets webbplats är en viktig tjänst som de flesta behöver använda sig av åtminstone en gång om året - när man ska deklarera. Skatteverket är ju också den myndighet som man ska vända sig till för att ändra folkbokföringsadress när man har flyttat. Försäkringskassan är ju en viktig myndighet för personer som är i behov av olika typer av ekonomiska bidrag. Många som vänder sig till Försäkringskassan har någon form av funktionsnedsättning. Och det är ju vanligt att just funktionsnedsatta användar...

Orden tillgänglighet och användarvänlighet förknippar nog de flesta med funktionshinder. En del kanske också kommer att tänka på personer med bristande språkkunskaper. Och visst är det så att de här grupperna ofta är de som blir hårdast drabbade om ett digitalt gränssnitt inte har utvecklats med tillgänglighet i åtanke. Men här ger jag en illustration genom ett par scenarion: Tänk dig att du är sjuk - febern stiger, och du fryser så att du skakar. Nu ska du sjukanmäla dig via den webbaserade rapporteringstjänsten på företaget som du jobbar på. När man har feber så fungerar ju kroppen helt enkelt sämre - både fysiskt och mentalt. Så när du ska sjukanmäla dig vill du att formuläret ska vara lätt att hitta till, vara lätt att förstå, och gå snabbt att fylla i. Du vill också ha mycket utrymme för länkar, knappar och reglage, så att du inte riskerar att göra fel bara för att dina händer skakar av feberfrossa. Nu till det andra scenariot. Du har åkt till din sommarstuga, x antal kilometer fr...

Jag har tittat på de frågor som EU-kommissionen använder för att låta medlemsländernas befolkning utvärdera det gällande EU-direktivet om digital tillgänglighet. Jag tycker att frågorna är lätta att förstå och enkla att besvara för vi som är så kallade slutanvändare. De första två frågorna handlar om vem man själv är - man kan uppge hur gammal man är, och svara på ifall man har en funktionsnedsättning eller inte. Det är ju inte bara personer med funktionsnedsättningar och personer i vissa ålderskategorier som kan uppleva digitala tjänster som mindre tillgängliga. Så jag hade önskat att man hade haft möjlighet att berätta hur van man tycker att man är vid att använda digitala tjänster, samt möjlighet att uppge sitt förstaspråk och andraspråk. Dessutom tycker jag det borde ha funnits ett fält där man hade kunnat ge ett öppet svar på om det är något annat som påverkar ens förutsättningar för att ta till sig digital information. Efter de inledande frågorna ska man beskriva hur tillgängliga...

När jag gick på högstadiet började jag få upp ögonen för de fantastiska möjligheterna som digital teknik skulle kunna innebära. Efter gymnasiet läste jag webbprogrammering på Växjö Universitet, och jobbade ideellt med webbutveckling i liten skala. När jag pluggade på universitetet hamnade jag i en projektgrupp som tog fram tillgänglighetsrekommendationer för en ny webbplats som universitetet skulle utveckla. Eftersom jag själv är blind insåg jag snabbt att användarvänlighet och tillgänglighet är avgörande för att digital utveckling ska göra den nytta som innovatörerna har tänkt sig. Efter universitetsåren har jag jobbat med granskning av olika typer av webbplatser, och hållit föredrag om vikten av användarvänliga webbgränssnitt. Den här tiden fördjupade min förståelse av vad som kan hända om webbplatser inte kan användas av vissa målgrupper. Men det som jag framförallt kom till insikt om då var hur digital teknik, om den utvecklas med tillgänglighet i åtanke, kan underlätta för folk på...