Konstruktiva diskussioner kräver öppna sinnen

Eftersom jag själv är blind var det naturligt för mig att tidigt engagera mig i ideella föreningar som jobbar för funktionsnedsattas villkor. När man håller på med sådant föreningsarbete hamnar man förstås ofta i olika sorters diskussioner. I det här inlägget kommer jag att beskriva synsätt som uppmuntrar till givande diskussioner, där alla tankesätt och åsikter uppmärksammas. De här tipsen gäller förstås inte bara inom föreningslivet. Om man har en funktionsnedsättning är det bra att kunna framföra sin situation och sina åsikter på ett konstruktivt sätt även till myndighetspersoner och journalister. Jag vänder mig förstås inte bara till funktionsnedsatta föreningsmänniskor. De här förhållningssätten kan alla ha nytta av - även i vardagliga sammanhang.


Frågan är inte hur det är - utan hur man vill ha det

Visst: Det är bra att leva i nuet. Men att leva i nuet handlar ju delvis om att planera inför framtiden. En vanlig attityd när man lägger fram ett förslag på hur någonting skulle kunna förbättras är: "Det har alltid varit så här". Sen är det slut på diskussionen. Det finns till och med de som resonerar så här: "vi har inte rätt till X, så ni kan inte räkna med att få igenom förslaget om Y".

Om man kommer på sig med att fastna i sådana resonemang behöver man lyfta blicken från situationen som man handskas med just nu, och börja fundera på slutmålet. Det gäller att tänka visionärt, ha tålamod och vara målmedveten för att ta sig förbi den här sortens mentala barriärer.


Alla är unika

Man ska aldrig generalisera... eller? Majoriteten av all forskning handlar ju faktiskt om att se mönster och dra slutsatser om hur saker och ting brukar vara, utan att så att säga stirra sig blinda på enskilda fall. Men om man ska bedöma en enskild persons förmågor och förutsättningar kan man inte bara utgå ifrån mer eller mindre underbyggda antaganden. Jag ger ett par exempel. Jag har inte koll på hur trenden är nu, men när jag var i tjugoårsåldern var det relativt vanligt att synnedsatta personer fick jobb som ljudtekniker. För studievägledare och arbetsförmedlare var det viktigt att ha i åtanke att man, trots att man är blind, kanske varken har intresse eller sinne för ljudredigering. Det andra exemplet som jag ger är en verklig händelse. För ett antal år sedan fick en blind kock stor internationell uppmärksamhet. I samma veva (kanske något halvår efteråt) ansökte jag om att få hjälp med matlagning. Jag har svårt för att märka om något är genomstekt, färdigkokt eller färdiggräddat utan att bränna mig. Min dåvarande lägenhet hade dessutom hällspis; utan upphöjda plattor. I första läget fick jag avslag på min ansökan om matlagning, med motiveringen att det finns blinda som kan laga mat. Min handläggare nämnde förstås inga namn, men jag kunde inte låta bli att lägga ihop två och två. Hon hade alltså dragit slutsatsen att om en blind person kan laga mat självständigt, så kan alla blinda göra det. Till slut lyckades jag i alla fall få min handläggare att förstå mina individuella förutsättningar, och jag blev beviljad matlagningshjälp.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Så här skriver 1177 Vårdguiden om sin digitala tillgänglighet

Sammanfattning av första terminen av utbildningen i digital tillgänglighet

Om mitt mål med utbildningen i digital tillgänglighet